Samtal om stora frågor med nya personer
Träffar och kurser där du pratar med människor som är olik dig själv, om meningsfulla ämnen. Det organiseras av föreningen Lärolika. Några medarbetare från Världen&vi var med på en träff och fick chans att prata om livet och döden med nya personer.
Det är onsdagskväll och en grupp på elva personer har samlats på Världskulturmuseet i Göteborg. Träffen börjar med att vi samlas i en ring. Karin Bruce, en av dem som driver Lärolika, hälsar välkommen och berättar vad det är.
– Vi gör olika aktiviteter inom Lärolika. Allt handlar om möten för att prata med personer som jag annars inte pratar med, om viktiga frågor som jag kanske annars inte pratar om.
Tanken är att lära av varandra, förklarar Karin.
– Om jag delar mina tankar och perspektiv, och ni delar era, då får vi höra olika saker. För vi lever olika liv. Då kan man lära sig mycket.
Efter introduktionen delas vi in i par och får varsin liten papperslapp med tre frågor. ”Vad är viktigast i ditt liv just nu?” ”Berätta om något roligt du har varit med om i ditt liv?”, ”Vad är svårt med att leva?”. Nu ska vi turas om att berätta vad vi tänker, och att lyssna på vad den andra berättar. Det tar en liten stund att komma i gång, men snart är alla indragna i engagerade samtal.
Träffarna med Lärolika har olika teman. Just denna kväll handlar samtalen om stora frågor - om liv och död och existens. Detta kopplat till en utställning på Världskulturmuseet. Andra gånger kan det handla om exempelvis samhälle och makt, lärande och utbildning, kultur och kreativitet.
Karin Bruce berättar att idén till Lärolika föddes för drygt tio år sedan, ur en känsla av frustration.
- Det började när jag var föräldraledig och var hemma mycket. Jag såg då att de runt omkring mig var väldigt lika mig. Jag bor i ett område i Stockholm där de flesta är svenskar och tillhör medelklassen. Jag tyckte inte att jag pratade om så spännande saker med de jag träffade. Så jag såg till att söka mig till andra områden i stan, och jag upptäckte att jag fick mer spännande samtal då.
Idén med Lärolika är att skapa en plattform för att människor ska kunna möta och samtala med personer som är olika en själv. Det är ett enkelt och effektivt sätt att lära sig nya saker, menar Karin Bruce. Samtidigt tror hon att det kan bidra till att skapa ökad känsla av trygghet.
– Det finns mycket fördomar och rädsla i samhället. Jag tror att jag blir mer trygg om jag känner folk som lever andra liv än jag själv.
TEXT OCH FOTO: FATIMA GRÖNBLAD
Fakta/Lärolika
Lärolika är en förening som skapar unika möten och samtal mellan människor som finns i samma stad men som lever olika liv och har olika bakgrunder.
Föreningen anordnar olika aktiviteter som alla bygger på att deltagarna lär sig av varandra.
• Kurser – en grupp med 10-20 olika personer träffas tre gånger för att byta erfarenheter och reflektera om olika frågor tillsammans.
• Bordssamtal – träffar runt ett middagsbord där en person bjuder andra hem till sig. Varje deltagare tar med sig en frågeställning som man vill prata om med nya människor.
• Boksamtal – en träff där personer från olika delar av Sverige eller världen tar med en bok som de berättar om (på engelska).
Sedan Lärolika startades 2014 har cirka 1 000 personer deltagit.
Det är onsdagskväll och en grupp på elva personer har samlats på Världskulturmuseet i Göteborg. Träffen börjar med att vi samlas i en ring. Karin Bruce, en av dem som driver Lärolika, hälsar välkommen och berättar vad det är.
– Vi gör olika aktiviteter inom Lärolika. Allt handlar om möten för att prata med personer som jag annars inte pratar med, om viktiga frågor som jag kanske annars inte pratar om.
Tanken är att lära av varandra, förklarar Karin.
– Om jag delar mina tankar och perspektiv, och ni delar era, då får vi höra olika saker. För vi lever olika liv. Då kan man lära sig mycket.
Efter introduktionen delas vi in i par och får varsin liten papperslapp med tre frågor. ”Vad är viktigast i ditt liv just nu?” ”Berätta om något roligt du har varit med om i ditt liv?”, ”Vad är svårt med att leva?”. Nu ska vi turas om att berätta vad vi tänker, och att lyssna på vad den andra berättar. Det tar en liten stund att komma i gång, men snart är alla indragna i engagerade samtal.
Träffarna med Lärolika har olika teman. Just denna kväll handlar samtalen om stora frågor - om liv och död och existens. Detta kopplat till en utställning på Världskulturmuseet. Andra gånger kan det handla om exempelvis samhälle och makt, lärande och utbildning, kultur och kreativitet.
Karin Bruce berättar att idén till Lärolika föddes för drygt tio år sedan, ur en känsla av frustration.
- Det började när jag var föräldraledig och var hemma mycket. Jag såg då att de runt omkring mig var väldigt lika mig. Jag bor i ett område i Stockholm där de flesta är svenskar och tillhör medelklassen. Jag tyckte inte att jag pratade om så spännande saker med de jag träffade. Så jag såg till att söka mig till andra områden i stan, och jag upptäckte att jag fick mer spännande samtal då.
Idén med Lärolika är att skapa en plattform för att människor ska kunna möta och samtala med personer som är olika en själv. Det är ett enkelt och effektivt sätt att lära sig nya saker, menar Karin Bruce. Samtidigt tror hon att det kan bidra till att skapa ökad känsla av trygghet.
– Det finns mycket fördomar och rädsla i samhället. Jag tror att jag blir mer trygg om jag känner folk som lever andra liv än jag själv.
TEXT OCH FOTO: FATIMA GRÖNBLAD
Fakta/Lärolika
Lärolika är en förening som skapar unika möten och samtal mellan människor som finns i samma stad men som lever olika liv och har olika bakgrunder.
Föreningen anordnar olika aktiviteter som alla bygger på att deltagarna lär sig av varandra.
• Kurser – en grupp med 10-20 olika personer träffas tre gånger för att byta erfarenheter och reflektera om olika frågor tillsammans.
• Bordssamtal – träffar runt ett middagsbord där en person bjuder andra hem till sig. Varje deltagare tar med sig en frågeställning som man vill prata om med nya människor.
• Boksamtal – en träff där personer från olika delar av Sverige eller världen tar med en bok som de berättar om (på engelska).
Sedan Lärolika startades 2014 har cirka 1 000 personer deltagit.
Vad tyckte du om samtalen och upplevelsen?
Su Makela:
Jag gick dit och tänkte mest att jag skulle träna svenska. Men när jag var där kände jag att det var en underbar upplevelse. För att jag kunde dela information med andra personer som hade liknande erfarenheter och idéer. Jag kände mig inte ensam längre. |
Anyang Li:
Det var lite nervöst först. Men det var också jätteintressant. Jag tyckte att det var särskilt fascinerande att prata med andra om döden. Vad man tänker om döden, om man tror att det finns liv efter döden. Det är ett tufft ämne, men det är skönt att kunna prata om det. |
Miski Ali:
På mötet pratade vi om vad som händer efter döden, sorg, framtidsdrömmar och hopp. Vi pratade om vad som är viktigast i våra liv nu och delade roliga minnen. Samtidigt reflekterade vi över livets svårigheter. Det var jättekul. |